time to confess

igår var livet på topp och underbar, men nu sitter man med ångest som går ner från strupen till hjärtat.
jag kanske är förälskad eller är jag nog bara kär i tanken att vara förälskad, för jag tror nog inte att det är så att vara förälskad, men vilket fall känns det förjävligt när saker o ting inte funkar som de egentligen ska.
alla säger exakt samma saker att jag ska vara jävligt försiktig med detta, och egentligen så har de rätt för det är ju jag som slutändan som kommer må som skit, men saken är jag kan inte hjälpa det, jag dras bara mer och mer in i det, men nu tänker jag bara koncentrerar mig på de sakerna som gör mig glad och inte saker som får mig må dåligt direkt efter jag lämnat de.
just get over it !!!






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0